Åh, jag drömmer om en framtid som glömmer.

Och jag drömmer om en framtid, med dig.

Vissa stunder fungerar jag, för jag stänger av. Jag är skalet jag vart i så många år, och i vissa stunder fylls jag av smärta. Oftast när jag är själv, och jag som gillar att vara själv. Jag har alltid vart en ensamvarg, tills jag träffade dig. Och det gör ont i mig att det blivit såhär för oss. Även fast jag vill lita helt och fullt på våra löften. För löften är löften, jag håller min del om du håller din. Känner mig ensam, och tom. Och van, van vid det här. Har levt med smärta så länge, att jag ibland saknade den under denna tiden som varit. Men när den väl är här, så saknar jag tryggheten, lyckan. Lyckan av att vara med den man älskar.

Mims